Så lärde plastindustrin oss att slita och slänga

Vad kan du berätta om resultaten i det pågående projektet – The skin of commerce?
Vi studerar plastens roll i omformningen av matproduktionen, konsumtionen och de vardagliga avfallspraktikerna. Det vi kan säga är att utvecklingen i plastindustrin efter Andra världskriget var väldigt kopplad till förändringar i matindustrin. För att plastindustrin skulle kunna växa under 1950-1960-talen var man tvungen att skapa fler användningsområden. Från början var plast sett som ett väldigt hållbart och slitstarkt material – vilket det också är – men för att öka försäljningen var man tvungen att omdefiniera materialet som ett slängbart engångsmaterial. Förpackningar var i det sammanhanget ett perfekt användningsområde. När plast användes till förpackningar började det ses som ett flyktigt material med kort livslängd. Förpackningar hjälpte omdefiniera plast till något förbrukningsbart.

Framväxten av snabbmatsindustrin var beroende av lättviktiga förpackningar och bestick och så vidare. Utan detta material hade inte den här gigantiska sektorn inom matindustrin kunnat växa så mycket som den gjort.

Varför blev plast det dominerande materialet i förpackningar?
Orsakerna är komplexa men några nyckelfaktorer är:

• Produktionskostnaden. Plast är en del av den olje- och kolbaserade ekonomin och när dessa ekonomier växte blev det billigt att producera plast.
• Materialets kvaliteter gör det ofta överlägset andra material. Det är lättviktigt vilket gör det lätt att transportera, det är hållbart, det kan gjutas till många olika former, det är genomskinligt vilket skapar en känsla av att det är osynligt, och det skyddar samtidigt som det ger en visuell tillgång till innehållet.
• Framväxten av snabbmatsindustrin var beroende av lättviktiga förpackningar och bestick och så vidare. Utan detta material hade inte den här gigantiska sektorn inom matindustrin kunnat växa så mycket som den gjort.

Den förmodligen största påverkan som plast haft på konsumenter, är att det har lärt oss att vara bekväma med att använda något bara en gång för att sedan slänga det. Plast både definierar och möjliggör vår förbrukningskultur och slit- och släng-samhälle.

Hur har plast influerat konsumtionspraktiker?
Initialt var en del konsumenter oroliga för att materialet var ”onaturligt” men denna oro försvann gradvis i takt med att plast marknadsfördes som något rent, behändigt och, mest av allt, modernt. Dessa nya betydelser gjorde att konsumenter till slut kände sig obekväma med mat som inte var inplastad! Plast verkade göra mat renare genom att vara en skyddande barriär mot världen. Att använda plast blev också en indikator på att man hängde med och var sofistikerad.

Den förmodligen största påverkan som plast haft på konsumenter, är att det har lärt oss att vara bekväma med att använda något bara en gång för att sedan slänga det. Plast både definierar och möjliggör vår förbrukningskultur och slit- och släng-samhälle. Det är fel att skylla denna kultur på konsumenter. Dessa praktiker har tvingats på dem av plast och dess allomfattande närvaro.

Kan du säga något om de ansträngningar som matindustrin idag gör för att minska plastanvändningen?
Vi har ännu inte påbörjat denna del av projektet. Men vi har tittat lite på alternativa matmarknader där det pågår försök med att reducera plast. De här ansträngningarna är jättekul att se, men det är också ganska deprimerande eftersom plast är väldigt svårt att undvika i nästan alla delar av matindustrin. Plast är strukturellt inbäddat i systemet. Det som kan undvikas är engångsprodukter och det är här som engagerade konsumenter och organisationer kan göra skillnad.

Många industrier, såsom läskindustrin, motiverar sin plastanvändning genom att deras förpackningar kan återvinnas. Faktum är dock att plast är svårt och dyrt att återanvända och kräver omfattande infrastruktur för att det ska göras effektivt. Många förpackningar består också av många olika typer av plaster som inte kan återvinnas tillsammans. På PET-flaskan till exempel måste korken och toppen skäras av eftersom det är annan plast än PET. I Australien återvinns bara ungefär 40 procent av all plast.

Jag blir hela tiden förvånad och besviken över att det finns så lite samhällsvetenskaplig och kulturell forskning om plast.

Vilka aspekter av konsumentaktivism har ni studerat?
Kampanjer som ”Säg nej till plastpåsar”, global aktivism mot buteljerat vatten, bloggar om människor som försöker leva plastfritt och alternativa matnätverk som vill reducera plastanvändningen.

Och vad kan man säga om dessa initiativ?
Många konsumenter är djupt oroade av föroreningarna som orsakas av plast – särskilt i haven som länge har symboliserat renhet och naturligt överflöd. Andra oroar sig över syntetiska toxiner i deras mat, eller slöseriet att använda ett sådant resursintensivt material bara en gång. Tack vare diverse former av konsumentaktivism är plast nu ett mycket politiskt material. Plast ses nu som ett material med lång livslängd, till skillnad från något flyktigt som försvinner. Aktivism har visat för konsumenter att materialet finns kvar.

Varför blev du intresserad av dessa frågor och varför är de viktiga att studera?
Plast är det material som mest av alla symboliserar 1900- och 2000-talet. Det har omdefinierat vår vardag och vår ekonomi på väldigt fundamentala sätt. Jag blir hela tiden förvånad och besviken över att det finns så lite samhällsvetenskaplig och kulturell forskning om plast.

Mer information
Läs mer och anmäl dig till seminariet The skin of commerce