Kunskap om bärande kan bidra till mer hållbara städer
Har du byggt ut din cykel med en låda för att öka lastkapaciteten? Eller väljer du kanske blöjmärke efter vilken förpackning som passar bäst i barnvagnen? Forskarna Helene Brembeck och Niklas Hansson har ägnat sin nya bok Life phases, mobility and consumption, åt vardagslogistikens praktiker och menar att kunskap om denna konst kan vara en nyckel till en mer hållbar stad.
Har du byggt ut din cykel med en låda för att öka lastkapaciteten? Eller väljer du kanske blöjmärke efter vilken förpackning som passar bäst i barnvagnen? Forskarna Helene Brembeck och Niklas Hansson har ägnat sin nya bok Life phases, mobility and consumption, åt vardagslogistikens praktiker och menar att kunskap om denna konst kan vara en nyckel till en mer hållbar stad.
I dag är många städer planerade och anpassade efter bilen. Normen för matinköp är att ta bilen till en stormarknad och handla för hela veckan. Alternativet för dem utan bil kan i stället handla om att hänga matkassarna på cykelstyret och sätta barnet på pakethållaren och vingla hem i trafiken.
Den här kontrasten mellan normen och alternativen var en av utgångspunkterna för forskningsprojektet som ledde fram till boken som Helene Brembeck och Niklas Hansson på Centrum för konsumtionsvetenskap skrivit tillsammans med Michèle Lalanne och Jean-Sébastien Vayre från University of Toulouse. Frågan de ställde sig var hur alternativen till bilen ser ut. Hur gör folk utan bil för att transportera hem sina inköp?
- Det finns mycket forskning om företagslogistik. Men det är oftast konsumenten själv som transporterar hem varorna från butiken. Den här vardagslogistiken är ett ganska outforskat område, säger Niklas Hansson.
Forskarna följde tio äldre personer och tio barnfamiljer i Göteborg och i Toulouse i Frankrike genom en så kallad walk along-metod där personerna filmades, fotades och intervjuades. På detta sätt kartlades bärandets och transporterandets vardagskonst.
De problem som personerna upplevde handlade dels om praktiska saker. Till exempel att spårvagnar inte har plats för många personer med matkassar, att cyklar i regel inte är byggda för tyngre transporter och att det sällan finns tillräckligt många cykelparkeringar utanför mataffärer eller bra utrymmen att lasta sin cykel.
- För de som går är problemet ofta tillgång till tid och att hitta den närmsta vägen. I en del områden har man lyckats ganska väl. Men på många håll är det svårt. Man är väldigt beroende av var man bor.
Att försöka informera bort problemet tar inte hänsyn till att folk faktiskt använder bilen till att transportera saker. Man måste skapa alternativ som löser människors verkliga problem.
Personerna uttryckte också hinder som handlade om sociala normer.
- Till exempel att det inte är okej att vara svettig. Det uppfattas som obehagligt. Det finns även normer om vad som är en god mamma som inte rimmar väl med att vingla hem i trafiken med ett barn därbak på cykeln och matkassar på styret, säger Niklas Hansson.
Den här verkligheten som människor möter i sin vardag ger upphov till olika strategier. Några av dem som forskarna stötte på var hängkrokar på barnvagnshandtagen för att hänga matkassar, anordningar på cykeln för att öka lastkapaciteten och inköpslistor som skrivs i den ordning varorna står i butiken.
- Det är otroligt vilken uppfinningsrikedom det finns. Även själva köpmönstren påverkas. Till exempel genom att en del väljer blöjmärke efter vilken förpackning som passar i barnvagnens lastutrymme. Det är egentligen ganska välkalkylerat, säger Niklas Hansson.
Kopplingen till hållbarhet då? Främst handlar det om att kunskap om problemen i vardagslogistiken kan bidra till planeringen av smartare städer och framtagande av lösningar som faktiskt hjälper folk.
- Se på cyklarna man kan hyra i Göteborg. På dem kan man inte transportera någonting alls. De är till för en person utan saker som ska transporteras snabbt genom staden. Men det finns en del initiativ, till exempel uthyrning av lådcyklar som visar att man börjar tänka på problemen.
Forskningen sätter också fingret på varför informationskampanjer om hållbarhet sällan är effektiva sätt att få folk att byta bilen mot till exempel cykel.
- Att försöka informera bort problemet tar inte hänsyn till att folk faktiskt använder bilen till att transportera saker. Man måste skapa alternativ som löser människors verkliga problem, säger Niklas Hansson.