Hur marknadifieras ett kulturarv? Och hur kan kulturarvsmiljöer skapa värden och förändra aktörers marknadspositioner? Detta undersöks i det nya projektet CHIME på CFK, som bland annat tar sin utgångpunkt i Gamlestans jazzfestival som arrangeras i det kulturhistoriskt intressanta Kviberg i Göteborg.
Kvibergs kaserner i Göteborg är byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen sedan 1 januari 1996. Hela miljön har både ett militärhistoriskt och byggnadshistoriskt värde och de centrala delarna av Kvibergs kaserner förklarades 1971 som statligt byggnadsminne. Här arrangeras Gamlestans jazzfestival och i projektet på CFK - Marknadifiering av kulturarv: Jazz i urbana rum - undersöks hur jazz som kulturarv iscensätts, marknadsförs och konsumeras i en kulturarvskontext. Genom analys av intervjuer med arrangörerna och besökarna, samt etnografiskt fältarbete, kommer projektet att kunna bidra med perspektiv på hur kulturarvsmiljöer kan förändra värden och marknadspositioner för jazzfestivaler.
Projektet ingår i CHIME som står för Cultural Heritage and Improvised Music in European Festivals - ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt med syftet att skapa en komplex förståelse för musikens förhållande till kulturarv och minne i Europa. Projektet är indelat i tre delprojekt där CFK:s projekt är det tredje och leds av professor Helene Brembeck och fil dr Niklas Hansson. I drygt två år kommer de att studera relationen mellan marknad, konsumtion och jazz som kulturarv i kulturarvsmiljöer.
Delprojektet tillämpar ett konsumtionsforskningsperspektiv på studiet av festivaler och undersöker hur festivaler värderas både kulturellt och ekonomiskt inom ramen för kulturarvsmiljöer. Med ett kulturvetenskapligt perspektiv på marknad, ekonomi och konsumtion bidrar Niklas och Helene med att introducera kulturella perspektiv på ekonomi kopplat till kulturarv och kulturarvsmarknaden, samt de värden och meningsinnehåll som besökare tillskriver festival, musik och urbana platser.
Projektet är ett så kallat Joint Programming Initiative, JPI, på temat Cultural Heritage and Global Change, och finansieras i samarbete med nationella forskningsråd. Den svenska delen finansieras av Riksantikvarieämbetet. Projektledare är professor Tony Whyton vid Birmingham City University i England. I projektet ingår också professor Walter van de Leur, som holländsk part. Projektet pågår i 28 månader under åren 2015 till 2017.