Hur kan nya sätt att distribuera mat bidra till ökad hållbarhet?
I digitaliseringens spår har en mängd nya initiativ för matdistribution uppstått. Till exempel appar för matdelning, olika typer av hemlevererade matkassar, kollektiva inköpsformer och online-marknader för lokalt producerad mat. Många av de nya plattformarna fokuserar på hållbarhet. Men bidrar de till ökad hållbarhet i hushållen? I så fall hur då? Forskarna i det nya projektet Plateforms på Centrum för konsumtionsvetenskap söker svar på de frågorna.
Projektet genomförs i Sverige, Norge, Irland, Italien och Tyskland. I huvuddelen av projektet ska forskarna studera hushåll som använder någon av plattformarna. Intervjuer ska göras i 40 hushåll i varje land med syfte att förstå de vardagliga matpraktikerna.
– Grundtanken med studien är att se om och hur innovationerna leder till förändringar i hur hushållen köper, lagar, äter och slänger mat. Gemensamt för plattformarna är att de ofta har hållbarhet som fokus. Men om de leder till mer hållbarhet är inte givet och det finns i dag väldigt få studier på det, säger Christian Fuentes, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap.
I en annan del av projektet görs interventioner i några utvalda hushåll. Idén är att forskarna ska försöka få till en förändring i hushållet, till exempel genom en prenumeration på en matkasse, och studera vad det leder till. Forskarna ska också försöka få till ett partnerskap med en av plattformarna för att se om olika typer av förändringar, till exempel i marknadsföringsaktiviteter, etikettering och informationsmaterial, kan leda till ökad försäljning av hållbara produkter. I projektet ingår även att kartlägga vilka plattformar som finns i några utvalda europeiska städer.
Vad hoppas ni att projektet ska leda till?
– Vi vill förstå på vilka olika sätt sådana här plattformar kan designas och organiseras så att de främjar hållbar konsumtion av mat. Det kan handla om hur matinköp går till, hur maten transporteras, vilken typ av mat som konsumeras, men också om hur plattformarna förändrar hur hushållen planerar sin vardag, säger Christian Fuentes.
– Till exempel är vi intresserade av att förstå hur plattformar kan vara till hjälp för konsumenten att koordinera shopping med vardagens andra göromål, som att få matshopping att gå ihop med att hämta barn från förskola, att ta sig mellan olika fritidsaktiviteter eller hjälpa till med läxläsning säger Emma Samsioe, postdoktor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap.
Vilka olika typer av plattformar finns det idag?
– Allt från små konsumentdrivna nätverk som odlar sin egen mat och byter med varandra, till kommersiella innovationer som olika matkassar, onlinebutiker med hemleverans och nischebutiker, säger Christian Fuentes.
Hur stora är dessa plattformar idag?
– Många är små med få användare. Man kan säga att ju mer konsumentdrivna de är desto färre användare. Men i stort har de här innovationerna påverkat nästan alla, speciellt i Sverige där de flesta har testat någon form av matinköp online eller matkasse, säger Christian Fuentes.
Vilken kunskap finns i dag om kopplingen mellan de nya plattformarna för matdistribution och ökad hållbarhet i hushållen?
– I forskningen finns en tendens att glömma bort konsumenter och deras vardag. Det finns studier om hur utbudssidan organiseras, och det finns forskning om matkonsumtion, men inte om kopplingen mellan innovationerna och hushållens praktiker. Det är kunskapen om den länken som är vårt största bidrag, säger Christian Fuentes.
Projektet bedrivs i samarbete med Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Deltar i projektet gör Christian Fuentes, Maria Fuentes och Emma Samsioe.
Projektet pågår under tre år med start i maj 2018. Den svenska delen finansieras av Formas med 3,1 miljoner kronor.
Övriga deltagande samarbetspartners är National Institute for Consumer Research (SIFO) i Norge, University College Cork på Irland, University of Trento i Italien och Humboldtuniversitetet i Berlin, Tyskland.
Läs mer om projektet på Plateforms projektsida.