Konsumtion på kaféer och restauranger var den konsumtionskategori som ökade näst mest under 2016 jämfört med 2015. I genomsnitt besöker den svenska konsumenten en restaurang kvällstid 12 gånger per år, att jämföra med 9 gånger per år 2006. En faktor som kan förklara den ökade restaurangkonsumtionen är att gruppen kvinnor som besöker en restaurang fler än en gång per vecka växer. Andelen kvinnor bland konsumenter som besöker restauranger på kvällstid flera gånger i veckan har ökat från cirka 40 procent 2013, till att 2016 utgöra drygt hälften.
– Det kan betraktas som en liten jämställdhetsrevolution, åtminstone om en väljer att se det ur perspektivet att kvinnor nu nyttjar dessa attraktiva, konsumtionsplatser inte bara utanför hemmet utan också på kvällen vilket kan tolkas som ett val baserat på egen njutning, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet som analyserat den ökade restaurangkonsumtionen i en av Konsumtionsrapportens fördjupningsdelar.
Andra faktorer som driver restaurangkonsumtionen:
- branschens goda förmåga att använda sociala medier och bloggar för att fånga kundernas engagemang för matkultur
- ökat intresse för grön upplevelsekonsumtion
- internationellt fokus på nordisk mat (New nordic)
- växande matintresse som bland annat tar sig uttryck i en framväxande ”foodie”-kultur
Kommunikation ökar mest
Den konsumtionskategori som ökade mest under 2016 jämfört med 2015 var kommunikation (+5,1 procent). Den här kategorin innefattar till exempel posttjänster, teleutrustning och teletjänster. Under de senaste tio åren har hushållens konsumtion av kommunikation ökat med 57 procent. Butikerna inom information och kommunikation har ökat sin försäljning med 400 procent sedan 2006. Ökningen kan kopplas till en mobil livsstil men även till fallande priser. Sedan 2006 har priserna inom kommunikation minskat med 27,5 procent.
– Svenska konsumenter använder sig allt oftare av priserbjudanden och är särskilt priskänsliga när det gäller den här typen av varor. Därför pressar handeln priserna eftersom det ökar försäljningen på kort sikt. Men kanske har svensk detaljhandel fokuserat för mycket på låga priser under senare år, då det gjort dem sårbara för konkurrens från utländska e-handelssajter som kan hålla ännu lägre priser, säger John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten.
Den enda konsumtionskategorin som minskade under 2016 jämfört med 2015 är kläder och skor (-0,4 procent). Priserna i den här kategorin ökade mer än i övriga konsumtionskategorier. Förmodligen bidrar de ökade priserna till att konsumtionen minskade något. Andra förklaringar kan vara ökad konsumtion av second-hand och postorder från utlandet.
Mer ur Konsumtionsrapporten 2017:
- Svenskarna har aldrig varit nöjdare med sina liv.
- Svenska konsumenter spenderar allt mer tid i köpcentrum.
- Svenskar orkar inte engagera sig i omreglerade marknader, till exempel telekommunikation och elmarknaden.
- E-handeln ökade sin andel av den totala detaljhandeln med 5 procentenheter under tioårsperioden 2006-2016. E-handeln stod 2016 för 7,7 procent av den totala detaljhandeln
- Övriga trender är att svenska konsumenter allt oftare använder priserbjudanden (rabatter), handlar second hand och köper presenter.
- Mellan 2010-2016 ökade konsumtionen med 12,3 procent. Samtidigt visar mätningar över hur mycket konsumenter upplever att de spenderar endast en ökning på 2,3 procent.
Ladda ner hela rapporten: http://cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten
Kontakt
Frågor om rapporten som helhet:
John Magnus Roos, doktor i psykologi, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se
Frågor om restaurangkonsumtion:
Sofia Ulver, docent i marknadsföring, Lunds universitet, 0708666102, sofia.ulver@fek.lu.se
Frågor om problematiska marknader:
Carina Holmberg, ekon. dr. företagsekonomi, Södertörns högskola, 08-608 43 35, carina.holmberg@sh.se