Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hälsosamt, billigt, bekvämt - så ska matvardagen fungera

Nyhet: 2017-10-02

Alla vet att det är nyttigt att äta frukt och grönsaker, och att vi som matkonsumenter bör välja hållbara alternativ. Men i vardagslivet kommer andra faktorer in: Det ska gå snabbt, det ska vara enkelt och billigt och fungera för alla i familjen, kort sagt bekvämt. Mat, bekvämlighet och hållbarhet är utgångspunkten för det internationella forskningsprojektet FOCAS (Food, Convenience and Sustainability), där forskare från Danmark, Storbritannien, Tyskland och Sverige (CFK) deltar. Bente Halkier från Köpenhamns universitet ansvarar för den danska delen av projektet, och hon är också gästprofessor på CFK 2017-2018.


- Det engelska begreppet convenience food blir snabbmat i svensk översättning, ett begrepp som ger associationer till onyttig mat och onyttigt ätande, säger Bente Halkier. Vi ville hitta ett bredare begrepp som även omfattade de positiva sidorna och som täckte in inte bara maten, utan också inköpen och tillagningen, och ”bekväm” blev det begrepp vi fastnade för. På det sättet kunde vi analysera vardagens matpraktiker istället för att bara se på matvarorna.
De olika former av bekväm-mat som studeras i projektet är färdigmat för bebisar, färdiga måltider som köps i mataffären, mat som serveras på arbetsplatsrestauranger samt råvaror till färdigplanerade måltider som levereras i matkasse. Det är den senare som Bente Halkier och doktoranden Frej Daniel Herz har undersökt i projektet. Det är lätt att se bekvämligheten i att beställa matkassar med råvaror och recept: måltiderna är färdigplanerade, maten levereras till dörren och variation och näringsinnehåll är tillgodosett.
- Det har också betydelse för självkänslan, genom att konsumenter kan hävda att de faktiskt lagar mat. Konsumenterna berättar också att de märker att de äter mindre onyttig snabbmat när de prenumererar på matkassar, säger Bente Halkier.
Men det finns också baksidor med den här lösningen. Det kan t.ex. vara svårt att hitta måltider som passar alla i familjen. Och de som inte var vana att äta grönsaker insåg att det tar tid att laga mat från grunden:
- De upptäckte att det blev väldigt mycket sköljning och hackande och rivande och tärnande, vilket gör att det tar mycket längre tid än vad som framgår av recepten.

Betydelsen av rätt pris

Det mest problematiska är kanske ändå att matkassarna är förhållandevis dyra, vilket innebär att det bara är bekvämmat för dem som tjänar över en viss nivå. Detta är särskilt problematiskt med tanke på att grupper med lägre socio-ekonomisk standard, som generellt sett äter mindre hälsosamt och hållbart än grupper med högre socio-ekonomi, på så vis utesluts från just denna möjlighet att äta mer hälsosamt.

De som inte var vana att äta grönsaker insåg att det tar tid att laga mat från grunden.- Det är viktigt att se kopplingen mellan makro- och mikronivån, säger Bente Halkier. Å ena sidan kan människor ha matvanor som skapar hälsoproblem, å andra sidan beror våra matvanor mycket på de socio-ekonomiska förutsättningarna.
Prisets betydelse var något som man tog fasta på i Danmark när man på 90-talet ville öka handeln med ekologiska produkter. Innan dess hade ekologiska varor bara funnits i hälsokostbutiker och folk hade den uppfattningen att varorna var orimligt dyra och att man inte säkert kunde veta om de verkligen var ekologiska. Men 1993 tog staten, livsmedelskedjor och konsumentorganisationer ett samlat grepp.
- Det var så betydelsefullt att det kallas för år 0, berättar Bente Halkier. Livsmedelsstyrelsen tog fram en ekologisk märkning som var statligt garanterad och samtidigt lanserade livsmedelskedjan Coop en rabatt som gjorde ekologiska varor billiga, vilket ledde till att försäljningen av ekologiska produkter sköt i höjden.

Många budskap samtidigt

Bente Halkier tar också upp annan problematik, som vi märker av alltmer idag, inte minst på grund av de sociala medierna, nämligen att vi inte bara får ett, utan många, budskap om vad som är nyttig och hälsosam mat. Statliga myndigheters rekommendationer konkurrerar med budskap från företrädare av olika dieter, LCHF, stenålderskost, glutenfri kost, vegankost, med mera, var och en med sina förespråkare och sina argument. Dessutom finns det invandrargrupper som tar sin utgångspunkt i helt andra råvaror och mattraditioner än de skandinaviska när de komponerar hälsosamma måltider.

Statliga myndigheters rekommendationer konkurrerar med budskap från företrädare av olika dieter, LCHF, stenålderskost, glutenfri kost, vegankost, med mera, var och en med sina förespråkare och sina argument.- För tjugo år sedan använde man begreppet ”orienteringsosäkerhet” för problemet med att hitta rätt bland alla hälsobudskap och det har inte blivit mindre relevant med åren, säger Bente Halkier.
I hennes egna forskningsprojekt har hon sett att det finns tre sätt att reagera på nya budskap. Det första är att ta till sig och anamma den diet och det budskap som understödjer det man själv vill och använda det för att påverka andra i sin omgivning. Det andra sättet att reagera är att förhålla sig avvisande med attityden att ”ingen ska komma och tala om för mig vad jag ska äta”. Det tredje sättet att reagera på hälsobudskap av olika slag är mer pragmatiskt och rör sig framför allt om att ta till sig det som fungerar i den egna familjen, utan att man fördenskull drivs av någon särskild ideologi.

Sociala mediers betydelse

Att sociala medier har en stor betydelse för att sprida hälsobudskap, kostråd och recept är något som forskarna har sett i FOCAS.
- När människor svarar på varifrån de får kunskap om mat, så är det från internet, bloggar, Facebook etc. Kokböcker är över huvud taget inte nödvändigt, även om det var någon som nämnde dem, säger Bente Halkier. Folk fotograferar maten när de äter ute på restauranger och lägger ut bilderna på sociala medier, och berömda kockar har sina egna bloggar, som fungerar som inspiration när människor ska laga mat hemma. I forskningsprojektet om matkassar nämner alla deltagarna också sina egna sociala nätverk som källa till sina matlagningskunskaper. Dessutom gör sociala medier det lättare att hitta forum för likasinnade. I ett kanditatprojekt om veganer såg vi t.ex. att det var betydelsefullt för veganerna att ha ett eget forum som kunde stärka dem inbördes, eftersom de ofta upplevde angrepp från andra.

Gästprofessor

Bente Halkier kommer att finnas på CFK återkommande cirka en vecka i taget ytterligare en gång i höst och 2-3 gånger till våren. Hon kommer att hålla seminarier, hjälpa till med ansökningar och texter och finnas tillgänglig för medarbetarna att diskutera såväl forskning som undervisning. Hon kommer troligen också att fortsätta studera svensk matkultur, som skiljer sig något från den danska.
- Jag kände sedan tidigare till den skillnaden att svenskarna äter varm lunch, medan danskar och norrmän äter smörgåslunch, säger Bente Halkier. Nu har jag också noterat att medan danskarna har sitt mörka rågbröd, så finns det mycket ljust bröd i de svenska butikerna, men också ”vildmarksprodukter”, som svamp, bär, fisk och vilt. Och godisavdelningarna i svenska butiker är enorma!

Läs mer om Bente Halkier här
Läs mer om FOCAS här
 

AV:

Sidansvarig: Henric Karlsson |Sidan uppdaterades: 2011-06-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?