Förhållningsorder och gränser - kvinnors rörelse(o)frihet på restaurang
Vilket utrymme har kvinnor utan manligt sällskap haft under 1900-talet att konsumera mat och alkohol på restaurang? Det studeras i ett nytt forskningsprojekt på Centrum för konsumtionsvetenskap.
Lisa Wiklund, etnolog och forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap, har tidigare studerat hur kvinnors alkoholkonsumtion omgärdats av moraliseringar, förbud och förhållningsorder. I ett nytt projekt studeras kvinnors rörelsefrihet på restauranger.
En förhållningsorder för kvinnor var att de skulle låta mannen bestämma vilken mat och dryck som beställdes och inte komma med några synpunkter.
Liksom för kvinnors alkoholkonsumtion i stort, finns flera exempel på hur restauranger varit ett begränsat rum för kvinnor under 1900-talet. I projektet studeras bland annat etikettböcker.
– En förhållningsorder för kvinnor var att de skulle låta mannen bestämma vilken mat och dryck som beställdes och inte komma med några synpunkter. Förutom sådana här etikettsregler har det också funnits exempel på ren utestängning av kvinnor från krogen, säger Lisa Wiklund.
I ett tidningsreportage från slutet av 1960-talet av Lena Lidbeck utfördes ett experiment där en ensam kvinna gick ut på restaurang. ”En dam med bara en drink framför sig betraktas av någon outgrundlig anledning som ett mer lättfångat byte än en med en wienerschnitzel”, kunde Lidbeck konstatera.
– Motboken avskaffades 1955 och då var det fullt tillåtet för kvinnor att dricka alkohol på krogen på samma sätt som män, men ändå sent in på 1960-talet – som ju brukar ses som frigörelsens epok – beskrevs i reportaget hur män kastade papperstussar på en kvinna som drack alkohol ensam på krogen, säger Lisa Wiklund.
I stort handlar det om vilken möjlighet kvinnor har att ta plats i offentligheten. Det påverkar inte bara fritiden utan även yrkeslivet.
Varför dessa begränsningar och förbud?
– Det finns en heterosexuell tvåsamhetsnorm som går ut på att kvinnan har tagit hand om hemmet och familjen medan det offentliga har varit männens domän. Detta är en uppdelning som har varit självklar. När kvinnor börjar synas i offentligheten så hotas både männens roll och familjen.
Varför är kvinnors alkoholkonsumtion en viktig fråga att studera?
– Den belyser jämställdhetsutvecklingen på ett tydligt sätt. Alkohol är vår enda legala drog och den genomsyrar vardagslivet. Det är spännande att se alla dessa förbud och stränga förhållningsorder för kvinnor, trots att det är män som dricker mest, har mest alkoholproblem och har mest alkoholrelaterade sjukdomar och också skadar långt fler än vad kvinnor gör. Det pekar på normer i vårt samhälle. I stort handlar det om vilken möjlighet kvinnor har att ta plats i offentligheten. Det påverkar inte bara fritiden utan även yrkeslivet, säger Lisa Wiklund.
Om Lidbecks reportage gjordes i dag, vad tror du att det skulle finna?
– Mycket har väl förändrats tack och lov, men en kvinna är inte helt fredad än i dag om hon skulle gå ut på krogen själv. Förmodligen skulle en kvinnas upplevelse fortfarande skilja sig rejält från en mans.
Vad gör att sådant här förändras?
Det är lite av en hönan-och-ägget-diskussion, men något som förändrade mycket var när kvinnor tog plats i arbetslivet och rollfördelningen med kvinnan i hemmet och mannen i offentligheten började luckras upp. Att kvinnor fick egna pengar påverkade också, säger Lisa Wiklund.
Projektet heter Kvinnors alkoholkonsumtion och måltider i det offentliga rummet förr och nu och finansieras av Gastronomiska stiftelsen.
Läs mer
Beskrivning av projektet
Läs om Lisa Wiklunds och Jenny Dambergs bok Som hon drack – Kvinnor, alkohol och frigörelse.