Ju mer vi konsumerar desto mer välmående, lyckliga och tillfreds tycks vi vara. Det framkommer i Konsumtionsrapporten 2012 som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
I dag är lycka något som människor öppet pratar om att de strävar efter, men pengar och konsumtion anses vara förkastliga medel för att uppnå detta mål. Förmodligen skulle inte många av oss hålla med om att konsumtion och lycka hänger ihop om vi blev tillfrågade i en enkät, eftersom vi inte vill att det skall vara så. Men då vi frågar om konsumtionen enskilt och om lyckan enskilt, så finner vi att den subjektiva lyckan skattas högre då konsumtionsnivån stiger. Detta samband tycks gälla även då vi kontrollerar för andra lyckofrämjande variabler, t.ex. samboende, aktiv fritid och hög inkomst.
Sambandet mellan konsumtion och lycka gäller inte för all typ av konsumtion. Det är framförallt inom tre områden som pengar tycks generera lycka: (1) utlandssemester, (2) välgörenhet, (3) matkonsumtion. De första två områdena stämmer väl överens med tidigare forskning som funnit att konsumtion av upplevelser gör oss mer lyckliga än konsumtion av varor och att vi blir mer lyckliga av att konsumera för andra än oss själva. Vi vill särskilt uppmärksamma det tredje området då detta inte är känt sedan tidigare. Konsumtionsrapporten 2012 visar på ett samband mellan matkonsumtion och lycka, som inte tycks gälla vid konsumtion av kläder, möbler och hemelektronik.
- Matkonsumtionens betydelse för lyckan är intressant att relatera till SCBs statistik. Matkonsumtionen tycks nämligen ha ökat konstant under det senaste decenniet, medan möbelkonsumtionen och klädkonsumtionen stagnerat eller minskat något under senare år. Är det så att svenska folket har förstått att möbelkonsumtion och klädkonsumtion inte är lyckan värd eller är det konjunkturbetingat? undrar John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten 2012.
Mer i Konsumtionsrapporten 2012
- Konsumtionsrapporten 2012 är baserad på statistik från 2011 och jämför med åren 2010 och 2001 för att kunna ge en bild av utvecklingen över tid. Konsumtionsrapporten 2012 är sammanställd av fil dr John Magnus Roos.
- De konsumtionsområden som ökade mest under 2011 var: hushållens konsumtion i utlandet 11,3%, kommunikation 7,3% samt fritid, underhållning och kultur 4,2%.
- De konsumtionsområden som ökade mest mellan 2001 och 2011 var: kommunikationstjänster 102%, utländsk konsumtion i Sverige 73%, möbler, hushållsartiklar och underhåll 64%, fritid, underhållning och kultur 58% samt kläder och skor 42%.
Läs mer om och ladda ner Konsumtionsrapporten 2012
http://hdl.handle.net/2077/31762
För mer information:
John Magnus Roos, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se; magnus.roos@veryday.com
Bengt Brülde, 031-786 4180, bengt.brylde@filosofi.gu.se
Filip Fors, 090-786 7825, filip.fors@soc.umu.se
Anna Nilsson, 046-222 79 71, anna.nilsson@hist.lu.se
Malin Tengblad (informatör på CFK) 031-786 43 72 malin.tengblad@cfk.gu.se
Om Konsumtionsrapporten:
Konsumtionsrapporten ges årligen ut av Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK). Den ger en översikt av den privata konsumtionen i Sverige. I rapporten presenteras en sammanställning av offentlig statistik om hushållens utgifter och fördjupande analyser gjorda av forskare som CFK samarbetar med.