Hur uppnås cirkulär modeekonomi?

Ur projektbeskrivningen:

"Enligt Naturvårdsverket konsumerade befolkningen i Sverige år 2017 i snitt 13,9 kg textil per person och år, en ökning med 27% från år 2000. Förutom den enorma mängd textilt avfall som generas så kräver modeindustrins produktionskedja väldiga mängder naturresurser, kemikalier och vatten. Det leder till att modeindustrin anses vara den industri med det näst största klimatavtrycket idag, efter oljeindustrin och står för 10% av utsläppningen av växthusgaser (Solér 2018). Idag ställer många konsumenter krav på att kläder och mode ska vara etiskt och hållbart producerade. Befintliga företag i mode-ekosystemen har haft svårigheter med att möta dessa utmaningar. H&M uppmanar till hållbarhet samtidigt som deras konventionella produktionsmetoder fortsätter att expandera för att möta efterfrågan. Eventuella ansträngningar ses oftast som symboliska och kritiseras som ”greenwashing” av kunder. En del cirkulära lösningar av både teknisk och policy karaktär finns redan utvecklade men eftersom stora grupper konsumenter fortsätter konsumera i gamla spår ser butikskedjorna inte tydligt vinsterna med att övergå till cirkulära lösningar. Kläder väljs sällan utifrån moraliska ställningstagande utan utifrån andra frågor som stil, smak, ekonomi, praktikalitet, konformism eller social status. För att förstå varför användning och konsumtion av kläder ser ut som det gör och hur man kan få mode-ekosystemet att övergå till hållbara lösningar är en analys som tar hänsyn till modets sociala och kulturella betydelser nödvändig. Därför fokuserar detta projekt på att identifiera drivkrafter och barriärer i konsumentbeteende (B2C, C2B och C2C) som kan underlätta omställningen till en cirkulär modeekonomi."