Hur förmedlas kulturarv till barn?
De kulturhistoriska museernas främsta uppdrag är att förvalta och tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv till alla. Men hur tillgängligt är kulturarvet för barn?
I projektet Ungt kulturarv - barn och representationer av barndom på museer, ska Sandra Hillén och Ylva Ågren på Centrum för konsumtionsvetenskap studera hur kulturarv förmedlas till barn, hur barns roll i historien lyfts fram på museerna, och hur barn uppfattar det som museerna förmedlar. Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet.
Kulturarv är ett laddat begrepp som rymmer föreställningar om arv, härkomst samt att bevara vår historia. Men vems historia är det som lyfts fram i ett mångkulturellt samhälle, och vem tillgodogör sig det kulturarv som visas upp?
I projektet studeras vad som kommuniceras i olika kulturarvsinstitutioner och hur detta förstås av målgruppen barn.
– Barn har historiskt varit en osynliggjord grupp. Det är därför viktigt att fråga sig hur barn upplever muséer och hur barndom representeras. Fler och fler muséer tänker på barnperspektivet, men det finns inte så mycket forskning kring detta. Framförallt inte i en svensk kontext, säger Sandra Hillén.
I projektet genomför forskarna intervjuer med barn och observationer på muséer. Barnen deltar också i projektet genom så kallad medforskning där barnen involveras i forskningsprocessen, exempelvis genom att själva ta bilder och dokumentera det de ser och upplever på muséerna.
– Forskningen kan bidra till att hjälpa museerna i sitt arbete att göra sina utställningar mer tillgängliga och bättre representera barn i kulturarvet, säger Sandra Hillén.
Projektet pågår under ett år och finansieras av Riksantikvarieämbetet.
Läs mer
Projektet Ungt kulturarv
Kontakt
Sandra Hillén, forskare etnologi, 031-786 56 14, sandra.hillen@cfk.gu.se